Tankar om min hjälte / thoughts about my hero

Kära Nils. Älskade make.
Jag är så enormt tacksam över att leva. Det är kittlande berusande. Även när vi turas om med sjuka barn mitt i nätterna.

My beloved Nils (dear husband).
I am so incredibly grateful to be alive. It's intoxicating. Even when we take turns with sick kids in the middle of the night.

När jag får somna till ljudet av dina andetag. När vi dansat, skrattat, levt i nuet och kyssts.
Idag är en sån dag. När jag är extra tacksam. Allt är magiskt och mäktigt. Allt är vår vardag. Din och min.
Jag försöker absorbera varje sekund. Minnas allt. Jag känner mig vördnadsfull, gråtmild och lycklig.
Om du lever tills du blir hundra år, vill jag leva hundra år minus en dag. För jag vill aldrig leva en dag utan dig.
I sjukdom och hälsa. Framgång och motgång. Rikedom och fattigdom. Tills döden skiljer oss åt.

When I fall asleep to the sound of your breath. When we have danced, loved, lived in the moment and kissed.
Today is one of those days. When I'm extra grateful. Everything is magical and special. All of this is our daily lives. Yours and mine.
I am trying to absorb every second. Remember everything. I feel like crying, I feel happiness and also awe.
If you live to be a hundred, I want to live to be a hundred minus one day. Because I never want to live a day without you.
For better, for worse. For richer or poorer. In sickness and in health. Until death do us part.

❤️ You're the best! ❤️

Tack min älskade.
Jag älskar dig!

Thank you my love.
I love you!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0