The reader.

Vi var på bio ikväll, Rebecca och jag. Filmen vi såg hade Sverigepremiär. Den heter The reader. Det var en stark film om en av fångvaktarna under Förintelsen. Kvinnan spelas av Kate Winslet och hon gör en mycket bra rolltolkning. Filmen baseras på boken med samma namn och är tydligen en mycket "trogen" skildring av boken. Den rekommenderas.

Den lilla kaninungen äter ungefär var 7:e timme. Den ryms i min handflata och det är märkligt att en så liten mage kan rymma så mycket mjölkersättning.

Ikväll har vi slagit in presenter till prinsessan. Hon fyller år imorgon och det ska bli så roligt att se vad hon tycker om alla presenterna. Hon får faktiskt nästan allt hon önskat sig. Jag ser sååå fram emot imorgon. Själv säger hon att det bästa med att bli 7 år gammal är att man då får se alla filmer som är från sju år.

Avslutningsvis vill jag idag skriva ner en av raderna från filmen.

"I mitt slut finns min början".

E120

Jag är såå stolt över mig själv! Med T´s hjälp (sms med länkar) har jag idag lyckats ladda ner ett nytt antivirusprogram och radera alla virus! Det  känns så skönt att det är gjort. Datorn piggnade på sig betydligt!
Igår var jag tillsammans med några kompisar och tittade på Phontrattarnes Grand Show 2009. Det är Norrlands Nations jazz- & showorkesters årliga show. De har hållit på sedan 40-talet. Studenterna kommer, studenterna går... Phontratarne består! De var jätteduktiga! Alla som har någon form av anknytning till norrland borde gå och se showen. Den var underbar. Fullsatt på Reginateatern.

Idag har vi börjat handuppföda en av kaninungarna. Det känns som om vi hade tillräckligt att göra redan - men vad gör man inte för att rädda ett liv! Var åttonde timme ska den dia och vi blandar ersättning och matar... Rebecca och jag turas om. Lillungen (ca 10 dgr gammal) stöttes bort av sin mamma igår och idag var vi till veterinären och fick hjälp med mjölkersättning etc.

Jag har tagit ett viktigt steg för några veckor sedan, som jag länge tänkt  ta. För 17 år sedan var jag vegetarian och har fortsatt vara det, utom när jag haft perioder då jag ammat och varit gravid samtidigt. Min kropp fick helt enkelt  inte tillräckligt med näring då! Dock har jag ätit fisk och ibland kyckling.
Nu har jag tagit steget fullt ut och blivit helt hängiven vegetarian. Jag äter inget kött, fågel eller fisk. Använder inga produkter med animaliskt fett etc i dvs inget E120, gelatin eller karamellfärg. Det känns jättebra och resultatet är att jag mår mycket bättre, både fysiskt och psykiskt. Barnen får naturligtvis välja själva om de vill äta kött eller inte. Så länge de är små kommer jag att fortsätta tillaga kött åt dem, om de vill ha det.

Just nu har jag 4 barn hemma som behandlas med penicillin. Vi var till läkaren igår och två av dem har brustna trumhinnor och öroninflammationer, två av dem har halsfluss. På ett dygn har det gått åt 1300  kr i läkaravgifter samt kostnad för medicin!!! Just nu lusläser jag boken "101 aktiviteter att göra tillsammans med ditt barn". Skämt åsido, så piggnar de på sig i sakta mak och vi har det trevligt tillsammans! Varje gång de tar sitt penicillin, så får de välja en belöning. Den består av antingen ett av apotekets barntuggummin eller en halstablett. Barnen tycker det är jätteroligt och medicinerandet går som en dans (morgon och kväll).

I helgen fyller vår prinsessa 7 år. Vi smyger med paket och hemlisar nu när den stora dagen närmar sig. Hon är såå spänd! Det ska bli så roligt att se vad hon tycker om det vi köpt. Bla är det smink, film  och kläder. Typiskt tjejjer, men det är faktiskt vad hon önskat sig.

Igår skämde jag bort mig själv genom att gå till en second hand affär och köpa en vacker rosa linnekjol. Den var verkligen fin och jag ska ha den så fort det blir lite varmare ute. Jag brukar så sällan som möjligt handla nya kläder, utan istället köpa kläder, möbler, skor, porslin etc på second hand. Detta gör jag för att spara på miljön och dessutom för att lägga pengarna på att göra roliga saker tillsammans ex gå på restaurang med barnen. Jag tycker även om vetskapen om att kläderna/sakerna/böckerna har en historia bakom sig.
I julas köpte jag faktiskt en ny blus. Min faster hade gett mig pengar (TACK C.H.!!) och jag hade sparat dem länge innan jag bestämde mig för att köpa blusen. Det var en vit spetsblus från Indiska. Den reades dessutom på mellandagsrean och då slog jag till. Det var väldigt högtidligt att sätta på sig något alldeles nytt och min helt egna blus. Jag har den när jag ska vara riktigt fin ex på söndagarna.

På det stora hela är jag lyckligare nu än jag varit sedan jag gifte mig för 16 år sedan. Barnen är så underbara och jag gläds över varje dag vi får vara tillsammans. Då jag var sjuk senast hade jag även mycket tid att tänka och "hittade tillbaka till mig själv". Nu är jag Susan. Precis den kvinna jag alltid velat vara, med värderingar jag själv kan stå för i alla lägen. Jag har en framtid, utbildning, familj och friheten att fortsätta vara mig. Det är berusande! Önskar bara att det fått vara så hela tiden, istället för de många kriser familjen gått igenom. Å andra sidan skulle jag inte känna mig så lugn och trygg om jag inte stod stadigt, med båda fötterna på jorden!

Nej, nu ska jag gå och göra iordning ett pitabröd med ägg och stekta champinjoner. Sedan ska jag sätta mig i soffan i biblioteket tillsammans med en bra bok som jag köpte på second hand härom dagen. Sedan ska jag dricka te, titta på stjärnorna och vara lycklig över att leva!


"Jag tycker om att gräva fram liv i oöppnade böcker på bokhyllor. Att läsa böcker är på sätt och vis att se människorna som skrivit dem. För någon som ofta redan är död, var orden i böckerna tillräkligt viktiga för att skrivas ner. Folk försvinner när de dör. Deras röst, deras skratt, deras varma andedräkt. Deras kött och till slut deras ben. Alla minnen av dem upphör. Detta är både naturligt och förfärligt. Men för en del finns det undantag från denna utplåning. För i de böcker de skrivit fortsätter de att existera. Vi kan återuppväcka dem. Deras humor, deras tonfall, deras sinnesstämningar. Genom det skrivna ordet kan de reta upp en eller göra en glad. De kan trösta en. De kan förbrylla en. De kan förändra en. Trots att de är döda. Det är som om naturlagarna försvinner i det mirakel som trycksvärta på papper utgör. Det är som ett slags trolleri."  




Harpaltar och flera tack!

Ikväll när Rebecca kom hem från körövningen hade hon lite överraskningar med sig... Innanför jackan satt två urgulliga harungar. De var ca 1 vecka gamla. En kyrkoherde hade varit ute och jagat, skjutit deras mamma och efteråt upptäckt hennes ungar bakom en gravsten. Så han tog hem dom... Idag gav han dem till min dotter!!!
Vi har ju kaninungar just nu. Den senaste kullen är bara några dagar gammal. Vi har snart sålt alla i den äldre kullen nu. Så vi bestämde oss för att försöka rädda livet på de båda utsvultna små ungarna genom att gnida in dem i  kaninungsdoft och lägga dem tillsammans med en fostermamma. På det sättet håller de sig varma och får i sig lite mjölk. Så sent som för någon timme sedan verkade projektet lyckats. Kaninhonan accepterde dem. Imorgon ska vi ringa till Skansen och brainstorma lite ang deras framtid... Ska se om jag kan lägga in en bild på sötisarna någon dag.  

Idag var Salomo och jag på intervju på Katarinaskolan. Rebecca går där och Salomo kommer att byta dit till hösten. Det var en mkt trevlig stund och en eloge till de underbart duktiga rektorer och lärare som arbetar där!

Jag har sökt till universitetet! Nu väntar en spänd tid innan preliminärantagningarna kommer. Den här gången är det distansstudier jag sökt. När det närmar sig ska jag berätta mer. Eftersom jag varit sjukskriven ett längre tag från mina studier på Uppsala Universitet, så har jag min plats där kvar ifall jag vill börja om nästa höst på samma utbildning. Vi får se vad det blir... 

Manne och Natan stortrivs med att vara tillbaka på sina respektive dagis. Idag var Natans dagis i skogen. De pratar extra mycket om skogen och björnarna den här veckan eftersom Hubertusdagen var i tisdags. Det hade varit väldigt spännande och roligt i skogen.

Nu börjar förberedelserna och nedräkningen inför valborgsmässofirandet i Uppsala. Det brukar bli en enorm anstormning med studenter och så är det forsränning, champanjegalopp etc som lockar. Själv ska jag gå på norrlands nation och dansa till liveorkester. Det har blivit en trevlig tradition. 

På lördag ska jag gå på tjejjdate!!! Det ska bli så spännande. Jag är för en gångs skull nervös, vilket jag aldrig någonsin brukar vara. Det är jag som bjudit ut på restaurang. Så får vi se om det kanske blir Stockholm på kvällen e dyl?! K och jag har varit väninnor i ett halvt år ungefär. Nu ska vi gå ut och göra något tillsammans för första gången på tu man hand. I vanliga fall träffas vi i kompisgruppen. Det ska bli så roligt att få en tjejjeftremiddag/tjejjkväll. Vi har bla pratat om att köra go-cart eller dyl.
Det är såå sällan man som ensamstående mamma hinner göra saker för sig själv - ensam eller med EN vän. Oftast gör den begränsade tiden att man istället träffar flera kompisar och går och fikar tillsammans. Kvalitativ tid är en lyx!

Idag kom en person förbi hemme och hade köpt några matkassar åt oss. Där fanns allt vi kunde önska och behöva. Helt underbart!! TACK! Honung, makaroner, kött, grönsaker, frukt, diskmedel mm

En granne om fram till mig när jag kom hem från att ha kört grabbarna til innebanbyträningen ikväll. Hon ville bara prata några ord och uppmuntra mig genom att säga vilken fantastisk människa och mamma hon tycker att jag är. Jag blev så glad!!! Hon sade också att det är så härligt att man känner sig välkommen hem till oss, vilket verkligen gjorde mig glad. För det är precis vad jag önskar och vill! Att människor ska känna sig välkomna hem till oss och kunna vara sig själva här. Jag dömer ingen och vill inte heller själv bli dömd.  Tack snälla granne!
(Att välja sin livspartner är en helt annan sak...)

"Du får inte knacka på min dörr
om du inte är beredd att komma in.
Du får inte göra om mitt namn och börja
kalla mig för din.
Du får inte vandra på min väg
utan att visa mig ditt mål och
inte stjäla av min godhet för att
fylla upp ditt hål.

Och du får inte riva mina murar
som jag omsorgsfullt har byggt
om du inte skyddar mina drömmar
så att jag kan somna tryggt.
Du får inte ha mig som en dröm
när jag vill va´ din verklighet
du får inte säga att du hoppas
om du inte tror du vet.

Men du får ta den tid du behöver
för att förstå vad det är du vill
du får be en bön att tiden 
du behöver räcker till.
Och du får samla dina tankar
så att två själar kan få ro
och så att allting som vi lovade
oss själva kan få gro.

Och du får inte andas på min panna
inte få mig falla mer
om du inte sen kan stå för 
all den oreda du ger.
Och du får inte röra vid mitt hjärta
som om allt var uppenbart
nä, jag önskar inget hellre,
Än att du gör allt emot mig snart"
                              
                                                  Sonja Aldén





 

Bullat upp!

Idag har vi bakat bullar. Först 50 vanliga kanelbullar och sedan 50 pizzabullar. Barnen hade jätteroligt när de hjälpte till med bakandet. Efteråt var det så mysigt att sitta på altanen och i solskenet njuta av nybakta bullar och ett glas mjölk. Nu är frysen full med goda bullar inför alla vänners besök.
Jag tvättade idag igen. Suck! Detta kånkande till och från tvättstugorna är synnerligen slitsamt, så till slut bestämde jag mig för, efter ett års funderande, att åka och köpa en tvättmaskin. Så nu har jag äntligen en!! 7 kg:s Elektolux! Lyxigt!
Rebecca var och red premiärturen på Kloster idag. De hade haft mycket trevligt tillsammans. Ikväll är hon ute och tältar med sin bästis Cissi. Brrr, lite kallt för det ännu, tycker jag.
Så var då de sista vinterkläderna och vantar/halsdukar/mössor etc till sist bortstädat. Skönt!
Nu håller Salomo och jag på med ett litet nattmys. Fotografier, ostbågar, minnen och massage. Härligt!
Till sist vill jag citera några rader från ett diplom som jag fick av mina kära barn idag:

 "DIPLOM
 Tillägnas vår älskade mor Susan Björklund från barnen Björklund.
 Du tillägnas detta diplom på grund av alla de små sakerna som du gör i vår vardag.
 Du kanske tror att vi inte märker, men det gör vi!" 

Grattis!

♥Det ska vi fira♥
Det ska vi fira! Den här månaden
fyller Ethel, Herbert, Petra, Ragnar,
Håkan, Ruth och Linda år. Grattis!

Påskpåsar och långfredag.

Hej.
Nu har det gått ett tag sedan jag sist bloggade. Jag har helt enkelt inte orkat. De har varit så mycket att fundera på. Barnen, tingsrättdomen om umgänget, uteplatsen, hundarna, arbete, vårkänslor, framtid och att våga fortsätta vara annorlunda. Ja, hur menar jag då? Jo, att hålla fast vid de drömmar, tankar, beslut och den tro jag funnit vara så djup och trygg i mig. Speciellt sedan jag blev sjuk i oktober har mycket ändrat sig. Mest av allt inuti mig...
En av frågorna jag funderat mycket på är om jag någonsin vill ha fler barn... Svaret är JA, om Gud vill ge mig det. Barn är en Guds gåva och en lön, står det i Bibeln. Detta har bla lett till att jag väljer att leva som singel ett tag till. Jag är lycklig i det liv jag har. Varje dag är en ny gåva och en underbar möjlighet. Underbara vänner ska man vara rädd om för livet. En käraste ska man älska, vårda, dela allt tillsammans med ett helt liv. Då är det SÅ VIKTIGT att kunna dela så mycket som möjligt. Jag vill aldrig mer leva i ett olyckligt äktenskap och väntar hellre själv resten av livet. Hjärtats känslor rår man dock inte för och visst är det underbart när förälskelsens pirr pulserar i takt med ens hjärtslag (speciellt på våren)?!

Idag har jag gömt påskpåsar till barnen. De fylldes med chips, godis, läsk, choklad mm och gömdes. Sedan fick varje barn sin ledtråd på en lapp och letade. En påse var gömd i brevlådan, en i högen med ren tvätt, en i kastrullskåpet mm. Gissa om det var populärt?!
För några dagar sedan åkte jag och barnen till vårt förråd och hämtade sommarjackorna och jympaskor/gummistövlar. Det var väldigt mycket glada tillrop över spidermanskor, prinsesskor, platådojjor från 80-talet, älsklingsjackan, favvo-kepan mm. Nu håller jag på och tvättar igenom vinterkläderna innan de ska köras bort för i år. Det ska bli så skönt och det är så tomt i hallen nu *ler*.
Idag har jag städat huset från golv till tak. Det var så skönt att få det fräscht inför kvällen. Då ska vi ha mys tillsammans. Jag har valt att ta avstånd från påskhäxor, trolldom, kycklingar, tv, datorspel, playstation etc på själva långfredagen. Barnen och jag har istället fört en givande dialog om vad som hände, enligt den kristna traditionen, i Jerusalem under påskhelgen för drygt 2000 år sedan. Vi har tittat på en Jesusfilm tillsammans och dessutom pratat om hur det var förr i tiden under påsken ex påskriset, den svarta klädnaden mm. Min favoritdel av den katolska mässan under påskhelgen är när prästen, som en symbol för hur Jesus betjänade lärjungarna, tvättar församlingsmedlemmarnas fötter.
Nu är fastan över för i år och imorgon ska vi fira med att koka, måla och äta ägg tillsammans. Vi ska även åka och överraska mormor, som jobbar nästan 14 nätter i sträck just nu. Det ska bli roligt att se hennes reaktion, när barnen kommer med vackra målade ägg.
Igår fick jag en vacker kruka med påskliljor. Vi ska njuta av dem inne nu först och sedan ska jag plantera ut dem inför nästa år. Tack K!  Imorse när jag var ute med hundarna i skogen på promenad, så hörde man en symfoni av fågelsång. Värmen börjar komma nu och det är underbart att veta att vintern nu måste träda tillbaka. Tyvärr känner både jag och Gabbe redan av pollenhalterna.
Manne har blivit sjuk igen. Han har nedsatt immunförsvar och är infektionskänslig. Nu upptäckte vi att rören i hans öron trillat ur igen och vi får ta ställning till om han ska opereras IGEN. Nu har han öroninflammation nr XXX i ordningen och behandling med bredspektrumantibiotika en vecka. Han är förvånansvärt pigg, trots allt!
På tisdag är det Hubertusdagen och Nathan ska ha med sig en nalle till dagis. Man ska då fira att det är den dagen som björnarna, enligt traditionen, går ur sitt vinteride (även om björnungarna på Skansen inte gjort det ännu).  Det blir spännande för barnen.
Nu ska jag överraska barnen med att grädda våfflor till kvällsmat!

"Korstecknet
Korstecknet görs med högra handen från pannan till bröstet och från vänstra axeln till den högra.
Det är påminnelse om vårt dop i den Treenige Gudens namn, en bekännelse till Kristi kors,
en bön om hans beskydd och ett uttryck för vår vilja att tjäna honom med förstånd och känsla,
själ och kropp."
                      Ur boken Oremus (svensk katolsk bönbok)



En härlig helg!

Nu har vi haft några härliga dagar! Dels har vi varit på nya IKEA. Det var stort! Barnen tyckte mest om det faktum att man kunde ta fri påfyllning av läsk, kaffe och mjukglass. Det blev en mysig lördagkväll där.
T har varit här några dagar. Det har varit så skönt att i lugn och ro kunna umgås, göra saker tillsammans mm samtidigt som allt annat gjorts ex disk, städ, tvätt och matlagning. Barnen har haft mycket roligt. Vi började med en myskväll tillsammans på fredagen. Film, godis, chips och alla hemma. Det var helmysigt. Till middag hade jag gjort ris och yakitorispett. Det var uppskattat! Helgen har bjudit på utflykter, lek/bus, singstarutmaningar, söndagsmöte i pingstkyrkan (påskdrama) mm. Tack T, för den här fina helgen tillsammans.
Rebecca har varit i Stockholm i helgen och hälsat på sin pappa Daniel och hans tjej. Lillebror Douglas var också där. De hade haft grillkväll, somnat framför tv:n, gått skogspromenader och myst. Rebecca fick också träffa sin jämnåriga kusin (också en hästtjej). En härlig helg.
Innan vi går och lägger oss på kvällarna har vi en liten ritual som vi gör tillsammans varje kväll. Först läser vi en andaktsbok och ber tillsammans. Sedan frågar vi varandra, så att var och en får en berätta:

"Vad var DITT bästa idag?"

Uteserveringarna har öppnat i Uppsala!

Idag satt jag på en parkbänk i stadsparken medan Ruth lekte på lekplatsen. Vårsolen lyste skönt och värmde mitt ansikte. Bredvid mig flanerade folk med sina hundar och barnvagnar och njöööt av solen. Flera familjer hade fiqniq vid borden. Gruset knastrade under skorna och issjöarna var nästan helt borta. Rhododendronbuskarna hade gröna blad. Fåglarna kvittrade och våren gjorde sin entré. I bakgrunden dånade vårfloden i Fyrisån.
När vi promenerade från stadsparken gick vi förbi ett café som öppnat sin uteservering. Mitt inre fick glädjefnatt över att ljusare kvällar nu, på riktigt, är i antågande. Där satt flera studenter i bara skjortärmarna och studerade samtidigt som de lapade sol. Man kan inte annat än bli glad!

April, april... Ja, idag har det lurats till höger och vänster. Barnen tycker att det är så roligt. Det första som hände imorse var att en av busungarna tejpat för kranen i handfatet i badrummet. Jag fick mig en morgondusch...

Jag har förresten piercat mig. Det är något jag länge velat göra, så till slut tog jag mod till mig, härom dagen. Det  gick bra! Lite ovant känns det förstås nu, men man vänjer väl sig. Snart har jag helt tränat bort min gamla nålskräck!

Igår träffade jag min biktfar. Han gav mig en underbar present. Det var en stor bukett med tulpaner av olika sort och färg. Nu står buketten på köksbordet och sprider glädje och vårkänslor runt sig. Tack!

Jag storstädade huset idag. Nu doftar det grumme citron. Det var riktigt skönt att få ta i och röja ut vintern. Nästa projekt blir att köra alla skridskor, vinterkläder och pulkor till förrådet. Jag drar mig lite för det, men till slut ska väl även det bli gjort.

Vi LÄNGTAR sååå efter våra småkillar. De har ännu inte fått komma hem. Bed för dem och deras snara återvändande hem!! Vi är oroliga för dem.

Igår var jag hem till T, som fyllde år. Jag träffade hans föräldrar & en syster. Vi hade en härlig stund tillsammans. De har arbetat på samma plats som mina föräldrar i Tanzania och det fanns många gemensamma referenspunkter. Det var verkligen en underbar eftermiddag. Tack, min kära. Hoppas det kommande året blir det absolut bästa hittills i ditt liv!

Nu ska jag gå och lägga mig, fast klockan bara är 21. Först pratar vi en stund i telefonen, T och jag. Det ska bli så skönt. Underbart att få den stunden tillsammans varje kväll. Hoppas min vän månen och alla stjärnorna vill tindra för mig inatt igen. Jag ser dem från mitt sovrumsfönster och de gör mig alltid så glad. På sätt och vis får det mig att känna mig lite närmare Tanzania, även om stjärnhimlen där är än mer speciell.

"Månen påminner oss om att även jobbiga dagar kan bli vackra."
                                                                                                      Okänd


RSS 2.0